Barnneurologiska enheten är specialiserad på behandling av svårskött epilepsi hos barn och ungdomar och konsultation och operativ behandling av epilepsi i samarbete med HUCS neurokirurgiska och neurologiska klinik.
När behövs det ytterligare undersökningar?
När barnets nervsystem utvecklas förändras regleringen av hjärnans elektriska aktivitet och barnet löper större risk än vuxna att få även ett enstaka epileptiskt anfall. Symtomen vid ett anfall är bland de vanligaste neurologiska symtomen i barndomen. Nästan vart tionde barn får minst ett epileptiskt anfall före vuxen ålder. De flesta utlöses av någon yttre påverkan, som t.ex. feber, men då är det ännu inte fråga om epilepsi.
Omkring 0,3–0,7 % av alla barn tenderar att få upprepade epileptiska anfall utan någon yttre påverkan, dvs. de har epilepsi. Epilepsi som bryter ut i barndomen är inte en enskild sjukdom, utan en mångsidig grupp med olika epilepsier vars orsaker, symtom, svårighetsgrader och prognoser varierar. Obehandlad epilepsi kan vara en progressiv sjukdom som saktar ner barnets motoriska, intellektuella och sociala utveckling. Epilepsi behandlas i första hand alltid med läkemedel. De allra flesta epileptiker har numera god behandlingsbalans tack vare dagens effektiva läkemedel och har inga större biverkningar från medicineringen. Hos en del av barnpatienterna fortsätter dock anfallen trots att de behandlas med lämpliga mediciner. Då bedömer man om man kan hjälpa dem genom kirurgisk behandling.
För- och nackdelar med epilepsibehandling
Målet med epilepsibehandlingen är att slippa anfall helt eller uppnå en så god anfallsbalans som möjligt, minimera biverkningarna från behandlingen, upprätthålla inlärningsförmågan, trygga den kognitiva och neurologiska utvecklingen och se till att patienten klarar av att leva med sjukdomen och ha ett fullvärdigt familjeliv.
De flesta som drabbas av epilepsi i barndomen blir helt fria från anfall med dagens behandlingsmetoder. Hos de barn som fortsätter att få anfall trots behandling kan epilepsin ha en märkbar inverkan på barnets tillväxt och utveckling. Därför är det viktigt att diagnosticera epilepsin i ett tidigt skede och sätta in en bra medicinsk behandling, acceptera epilepsin som en del av barnets egenskaper och stödja barnets normala utveckling som en del av behandlingen.
Det finns flera olika epilepsimediciner med olika verkningsmekanismer. Medicineringen väljs alltid utifrån patientens behov. Svårare fall av epilepsi behandlas neurokirurgiskt.
Undersökningens längd
Bra epilepsibehandling kräver en exakt diagnos. Epilepsidiagnosen baseras framför allt på en beskrivning av anfallssymtomen. En neurologisk undersökning av barnet och ett EEG görs på alla barn som misstänks ha epilepsi. Många gör också en magnetkameraundersökning, MRI. Undersökningarna görs ofta polikliniskt. Barnet får ett personligt undersökningsprogram.